punkt
för det är jag och hon och så är det med det
såhär lycklig och glad och söndergråten kan man vara efter en hejdundrande konsert (från igår).
födelsedag! (igen)
jag och en vit kanin. vill ha en vit sådan. alla andra kaniner kan gå och slänga sig i väggen!
frida och fröken vit kanin. mys.
dubbel lycka
filmade lite också, för jag tänkte att sådant vill man ju ha på film. och det vill man ju. men sedan när jag såg på videosarna på kameran var det inget ljud. och så bara satte jag mig framför datorn och hoppades och höll tummarna. och ja, det fungerade. så nu är jag så glad att jag skulle kunna smälla av. och alldeles tom och matt. och söndergråten och svullen. men mest lycklig.
och jag brukar alltid tänka att det första sms:et som man skickar till folk efter konserter är det sms:et som förmedlar känslan allra bäst. såhär var mitt:
"Alltså herreherregud. Jag har på allvar inte gråtit såhär mycket på typ några år. Det här är det finaste jag varit med om ialltså har aldrig sett eller hört något finare. Vet inte vad jag ska göra. Nu skulle jag kunna dö lycklig."
blir helt varm i magen och hjärtat när jag tänker på konserten. det här behövde jag. känner mig nästan hel. eller i alla fall mindre trasig.
finaste håkan hellström, cirkus 18 april 2011
(han såg mig, han såg mig, han såg mig)
och så var världens finaste kväll överförd i bilder. trots att transformeringen kanske inte är den bästa får jag världens bästa känsla i magen av det här. ååååååååååååh.
!!!!!!
einen schönen tag
en utflykt till staden slutade med skiftande trötthetssvängningar, två glassar, den där snabbmatskedjan som har ett "m" som symbol, prova en sushibit och tycka om det (älskar att slänga i mig mat - det bästa jag vet!!! ibland skulle jag kunna äta mig fram här i livet känner jag), rock and roll, spelningar och umgänge med en av de finaste vänner man kan ha. josefine, du är himla bra du!
obs, jag hade tänkt ta med kameran för att ge lite bilder till denna blogg. den låg kvar och väntade på mig nu när jag kom hem.
obs, min syster fyller år idag och var på håkan och ringde mig under "precis som romeo". lycka.
obs, imorgon ska jag se håkan och jag längtar så mycket att jag håller på att gå sönder!!!!!!!
när man har en fin syster som fyller år och man får piffa till paketen
för hon är så speciell att hon förtjänar någonting speciellt. tyvärr var hon mer intresserad av innehållet i paketen än utsidan. och det är väl bra egentligen - det är ju insidan som räknas.
igår
att vara med en fin familj och fin vän är också bra. och att ligga och läsa haruki murakami hela natten. allt det där hann jag med igår. plus att jobba och bli fett pepparkaksbrun.
förresten
jag skulle garanterat kunna satsa på läraryrket. att skriva och rita på tavlan är dödskul. idag var utbildningssyftet att alla skulle se nicoles påniplutt, hur den ser ut. och såhär ser den ut!
jesus kommer
idag kom det nya sådana hattifnattar (fast hattifnattar är fel ordval, de är ju rätt mycket häftigare än dessa besatta människor). de sträckte fram broschyren till mig och började tala. jag sa "nej, sånt där vill inte jag ha!" och stängde dörren. och nu känner jag mig lite elak. det är ju synd om dem. de är ju helt ute och cyklar och besatta och tokiga och nä. så obehagligt, sådana människor ger mig rysningar. men liksom, jag kan ju inte plocka in dem av medlidande, då kommer ju jag bli en sådan. och jag är fortfarande lite bitter på att de sa att jag såg vilsen ut - jag är fan inte vilse!!!!
http://open.spotify.com/track/1Q04QYYVEtuW7aKvCioCTK
nu för tiden pratar vi knappt och det har lagt sig. jag tittar inte längre vad han gör varje dag på facebook. letar inte efter honom på chatten. skriver inte till honom. när han, med ungefär två veckors mellanrum, hör av sig blir jag fortfarande helt tokdarrig, får ont i magen och får hjärtklappning. det tar ungefär någon att komma över det här och sedan glömmer jag bort känslan och honom mest. för jag vet ju att jag inte vill ha honom. går vidare med mitt liv. men det är de där få dagarna i månaden som fortfarande gör sig påminda ibland. och jag undrar bara när det är meningen att sådana problem som dessa försvinner. jag orkar ju inte mer!!!!
akvarell, blyerts, oljekritor
dagens skämt
det var en gång en påge. han var jättekänd och jättepoppis bland flickorna. en dag satt agnes och såg på tv-shop utan att inse vad det faktiskt var hon såg på. hon rycktes bryskt upp ur sin lilla koma när justin bieber dök upp på tv-rutan. där stod den lilla oskyldiga pojken med ren och fin hy som aldrig varit i närheten av en finne och gjorde reklam för hyrengöring. det var dagens skämt. han kan ju inte ens få finnar!!!
här kommer det allra bästa tipset jag har
när man slår in presenter gör man det ju bara med ett syfte - att täcka innehållet. då verkar det ju alldeles jätteonödigt att gå och shoppa loss på flashiga presentpapper när man kan göra allting så himla mycket bättre. lyd detta råd, vänner och väl tidningspapper före andra papper.
pspsps. om man använder tidningspapper brukar paketen bli så piffiga att man inte ens behöver presentsnöre. och vips, så var allt himla mycket mer miljövänligt. dsdsds.
tokyo jag tänker på dig nu
carola däremot, har hon gjort någonting bra här i världen? en kristen dam som haft en medelålderskris för länge och med ett stelopererat leende. jag ser liksom inte charmen där och det gör att jag inte förstår de yngre dagarna. jag måste varit galen som köpte den där carola-skivan. tur att den bara kostade 59 kronor, annars hade jag ångrat det ännu mer bittert. jävla carola.
alla stjärnor kunde sjunga, utom carola - hon kunde bara vråla (möjligtvis är en hon en jäkel på att waila också).
åh, så kul man kan ha med ballonger
alltså såhär va, ballonger är nog det finaste och bästa jag vet.
grattis till min fina vän
blåste ballonger så att jag fick ont i käkarna, sedan for jag med dem fladdrandes efter mig när jag cyklade hem till min vän och brevlådan. kändes fint, som i en saga.
det var en liten överraskning till henne, någonting som stod i brevetkortetlappen var en länk till ett youtube-klipp. detta klipp har jag suttit och filat på och haft roligt åt massa kvällar. tyvärr är det massa inside-joke som hör till det. men jag bjuder på klippet ändå. här är jag!
och detta var hennes kommentar till detta, sådant värmer: "Agnes! hahahaha! GUD SÅ FINT, bäst helt enkelt. Och vad snitsig du har blivit, eller så var det den häftiga hastigheten, men jag väljer att gå på det första faktiskt. Åh
en sån fin födelsedag har idag ♥". tacktack, du rockar.
nervositet skala 3:1
om två timmar ungefär ska jag stå och hålla det dä jävla talet.
har inte kunnat sova ordentligt, bara drömt konstiga drömmar som gick ut på att det var stressigt och läskigt.
mår illa och har ont i magen.
hjärtklappning.
så himla himla nervös.
gullegullan koko som en gök - koko!
så himla otaggad och taggad till imorgon.
imorgon ska jag göra bus, jag ska träffa min fina vän josefine, jag kommer ha avklarat muntliga nationella och jag kommer inte ha ångest över det längre.
å andra sidan ska jag hålla det muntliga nationella. och jag är ett hopplöst fall när det gäller sådant. press och stress och ångest och panik!!!
men mest är nog morgondagen bra.
