¨¨¨¨

promenad i staden, picknic på en bänk, folköl, spårvagnsresa, planering och "stor stark"-ölsmys med finaste vännen. sådant behöver man ibland, när allting snurrar och det mesta känns tungt. att prata av sig om allting man tänker på, sådant som tynger ned en och som förstör. då är det bra med en vän som kanske kan få en på rätt väg igen. vad som nu är rätt väg. ibland tänker jag att ingenting är rätt. det kanske bara är så det är.

och det känns som om det aldrig kommer ta slut. det kanske det heller inte gör och det är det som oroar mig. försöker reda ut alla tankar som irrar runt i huvudet men den enda lösningen jag får fram är att allting skulle bli bra bara jag slutade tänka. istället för att lyssna på mig själv tänker jag ännu mer. och fortsätter mot någonting som liknar ett slut. eller en början. eller ingenting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0