oh, get me away i'm dying

en av de bästa stunderna på dagen är då jag promenerar ned till skolan och lyssnar på musik. det är som om jag är i en helt annan värld då och de problem jag har försvinner för en kort stund. jag går och nynnar för mig själv, trallar med i huvudet, studsar fram när det är en glad låt och går långsammare och på något sätt eftertänksamt när jag lyssnar på lite lugnare toner. att promenaden inte är längre är rätt synd, för när jag kommer fram till skolan är det som att den där tomma världen rycks ifrån mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0