agnés

min systers vän sitter ute i köket och sjunger och spelar gitarr. och jag sitter i vardagsrummet och avlider för att hon är så begåvad. blir så avundsjuk. livet är så orättvist - en del kan sjunga jättebra och somliga (jag) kan inte sjunga alls. varför kan inte alla vara på samma nivå liksom? i och för sig har jag himla roligt när jag sjunger ändå, så jag lider inte så mycket av det. men det skulle ju vara roligt att sjunga fint.

och ja, jag tog andreas johnsons låt och skrev som rubrik.